Hur känns värkar? Från mensvärk i början till krystvärkar

Magen blir hård, och det molar långt ner i ryggen. Hur känns värkar egentligen? Den frågan dyker upp hos många under de sista veckorna, särskilt inför första barnet. Värkar känns olika för alla, men de följer mönster som du kan lära dig att läsa.

Hur känns värkar i början?

I början brukar värkarna kännas ungefär som mensvärk, skriver 1177. De är oftast oregelbundna, så att det går olika lång tid mellan dem, och ibland blir pauserna längre. På Karolinska beskriver man de första värkarna som stark mensvärk med smärtfria pauser emellan. Latensfasen börjar när sammandragningarna, som tidigare inte gjorde ont, börjar göra ont (Karolinska). BB Stockholm nämner ryggsmärta, ett ökat behov av att gå på toaletten och en molande känsla i magen som tidiga tecken, och att magen blir hård med jämna mellanrum. Enligt HealthLinkBC känner en del mest av en dov värk i ryggen, ett tryck långt ner i bäckenet eller obehag i lår, höfter eller mage.

Under varje värk drar livmodern ihop sig. Lägger du handen på magen känner du hur den blir hårdare. När muskeln slappnar av försvinner smärtan och magen mjuknar. Att du behöver gå på toaletten beror på att barnets huvud trycker mot tarmen (NHS).

Tidiga värkar är oftast korta och kommer glest. Karolinska skriver att de i latensfasen kommer med 5 till 30 minuters mellanrum och oftast varar mellan 20 och 45 sekunder. HealthLinkBC skriver att de först varar 15 till 30 sekunder och senare upp till 45, och att mellanrummen krymper från 10 till 20 minuter till 5 till 7 minuter. Latensfasen kan pågå i allt från några timmar till ett par dagar (Karolinska). Typiska tider för varje fas finns i hur lång är en värk.

Mensliknande värk övergår gradvis i förlossningsvärkar. Cleveland Clinic förklarar att riktiga värkar kan börja som en kramp eller ett tryck och inom några timmar bli starkare och tätare. Värk som förblir svag och oregelbunden eller som går över när du vilar är oftare sammandragningar. Andra tidiga tecken, som att slemproppen går, står i tecken på förlossning.

Mensvärk och molande värk i slutet av graviditeten

1177 skiljer mellan tre saker. Sammandragningar gör magen hård och putande, kan kännas obehagliga men brukar inte göra ont. Förvärkar brukar göra mer ont. En förvärk börjar från toppen av livmodern och sprider sig neråt, du kan känna ett tryck nedåt, och många känner att smärtan strålar ut i korsryggen. När förvärkarna kommer regelbundet är du i förlossningens latensfas. Förlossningsvärkar är ännu kraftigare och kommer med mindre än tio minuters mellanrum.

BB Stockholm drar en gräns i tid: om de smärtsamma värkarna upphör av sig själva och sedan uteblir helt i minst två timmar räknas det som förvärkar snarare än latensfas. Läs mer i artiklarna om förvärkar och sammandragningar.

Värkar har pauser. Gör det ont hela tiden, utan vila mellan värkarna, räknar 1177 det till det som avgör när du ska åka in, och Karolinska ber dig ringa vid kraftig, ihållande smärta i magen.

Hur känns värkar när förlossningen är igång?

När förlossningen tar fart förändras värkarna. 1177 skriver att förlossningsvärkar är kraftigare och brukar göra mer ont. Ett sätt att skilja dem från förvärkar är att lyssna på andningen, eftersom du vid en förlossningsvärk ofta andas lite flåsigt. Cleveland Clinic räknar upp hur människor beskriver dem:

• mycket stark och intensiv mensvärk
• en våg av spänning som börjar högst upp i livmodern och rör sig nedåt
• en känsla av att hela magen kläms ihop eller trycker på

Smärtan kan stråla ut i ländryggen och benen. Andra känner den först i ryggen, och sedan sprider den sig runt till magen och ner i låren (healthdirect).

Varje värk börjar oftast mjukt, bygger upp till en topp och klingar sedan av. Mellan värkarna känner du kanske inte mycket smärta alls (NHS inform). I den aktiva fasen varar de oftast 40 till 70 sekunder och kommer var tredje till femte minut, och de är så intensiva att du inte kan gå eller prata under en värk (Cleveland Clinic). 1177 i Region Östergötland skriver att värkarna i den aktiva fasen känns starkare och blir längre och mer regelbundna.

Många vänder sig inåt i det här skedet. HealthLinkBC nämner ett lugnt fokus på dig själv och tvivel på om du ska orka bland det du kan känna i den aktiva fasen. BB Stockholm beskriver hur många går in i ”förlossningsbubblan”, sluter ögonen och blir mer inåtvända. Det är också vanligt att må illa, kräkas eller känna ett starkare tryck nedåt (BB Stockholm).

Hur ont det gör är mycket individuellt. NHS inform skriver att värkarna kan påminna om mensvärk eller göra mycket mer ont, och att intensiteten skiljer sig mycket mellan olika kvinnor. ACOG tillägger att din förlossning inte behöver likna din mammas, systers eller väninnas, och att den kan vara olika för varje barn du föder.

Karolinska ber dig ringa förlossningen när smärtsamma värkar kommer regelbundet, två till fem inom tio minuter. Hur olika sjukhus resonerar står i när ska man åka in till förlossningen.

Övergångsfasen och krystvärkar: så känns slutet

Övergångsfasen är den sista delen av öppningsskedet, när livmodertappen öppnar sig från ungefär 7 eller 8 centimeter till 10. Värkarna kommer nu varannan till var tredje minut och varar 60 till 90 sekunder (HealthLinkBC). HealthLinkBC räknar också upp vad du kan känna:

• tryck mot ändtarmen
• darrande armar och ben, och kramp i benen
• värme- eller köldvallningar och svettningar
• illamående eller kräkningar
• stunder av panik eller irritation

Mot slutet av öppningsskedet passerar barnets huvud ett trångt ställe i bäckenet som kallas spinae, och då är det vanligt att bli illamående (1177). När livmodertappen är helt öppen kommer krystvärkarna. 1177 skriver att man då brukar känna att man vill trycka på och krysta, och att det kan kännas som att vara bajsnödig. När barnets huvud kommer ut kan det bränna och svida (1177). Krystvärkarna är kraftiga och kommer också varannan till var tredje minut, med en längd på 60 till 90 sekunder (HealthLinkBC). En översikt över vad som händer i varje fas finns i förlossningens faser.

Hur känns värkar i ryggen?

Ryggvärkar är intensiv smärta långt ner i ryggen som börjar under förlossningen. Den kan vara värst under värkarna men göra ont även däremellan. Ungefär var fjärde har intensiv smärta i nedre delen av ryggen under förlossningen (Cleveland Clinic).

Ryggvärkarna börjar oftast i den aktiva fasen, vid ungefär 6 centimeter, men kan komma tidigare. Smärtan kan kännas konstant och bli värre för varje värk, och den släpper inte alltid mellan värkarna. Den kan komma med muskelkramper som strålar ut mot höfterna. Den vanligaste förklaringen är barnets läge. Ligger barnet med ansiktet mot din mage trycker bakhuvudet mot nedre delen av ryggraden och svanskotan. Ryggvärkar kan vara mycket jobbiga för dig, men de skadar inte barnet (Cleveland Clinic).

Det här kan hjälpa, enligt Cleveland Clinic:

• Luta dig framåt över en soffa eller en stadig stol, eller stå på knä framför en pilatesboll och luta dig mot den.
• Gunga på bollen eller rulla höfterna runt den.
• Låt din partner trycka mot ländryggen med en vattenflaska eller tennisbollar, eller gör det själv.
• Ta ett varmt bad eller rikta duschen mot ländryggen, eller använd en varm eller kall kompress som aldrig ligger direkt mot huden.
• Fråga barnmorskan om TENS, injektioner med sterilt vatten, smärtstillande läkemedel eller ryggbedövning (epidural).

Riktiga värkar eller sammandragningar?

Sammandragningar under graviditeten kan kännas likadana, och ACOG påpekar att de ibland kan göra mycket ont. Skillnaden syns i hur de beter sig över tid, som den här jämförelsen från ACOG och Cleveland Clinic visar:

	Sammandragningar (Braxton Hicks)	Förlossningsvärkar
Mönster	Oregelbundna, inget mönster	Regelbundna, allt tätare
Längd	Ofta 20 till 40 sekunder	Ofta 30 till 70 sekunder, allt längre
Styrka	Svaga, eller starka i början och sedan svagare	Blir stadigt starkare
Vila, promenad eller att ligga ner	Kan avta eller sluta	Fortsätter
Var du känner dem	Oftast bara framtill	Börjar ofta i ryggen och flyttar fram

1177 skriver på samma sätt att sammandragningar ofta försvinner när du vilar eller slappnar av. Är du osäker kan du klocka värkarna och se om de fortsätter medan du vilar och dricker vatten. En värktabell på papper fungerar bra. ACOG skriver att värkar som försvinner med vila och vätska troligen inte är riktiga förlossningsvärkar. Ibland kan bara en vaginal undersökning visa om livmodertappen förändras (ACOG).

Det här kan hjälpa när värkarna kommer

NHS inform har några råd för när du känner en värk komma. Slappna av i axlar, ansikte och händer. Andas lugnt och långsamt och fokusera på utandningen. Gunga eller vagga med bäckenet och låt ljuden komma som de vill. Kämpa inte emot värken, den bygger upp, når en topp och klingar av. Din partner kan massera ryggen, hålla din hand så att du håller rytmen eller andas tillsammans med dig.

I början av förlossningen föreslår NHS också att du:

• går eller rör på dig
• dricker, till exempel en isoton sportdryck
• äter något litet
• tar ett varmt bad

1177 nämner varmt bad eller dusch, vila, enkel massage och olika ställningar, och skriver att samma saker kan lindra smärtan när du har värkar. BB Stockholm tipsar i latensfasen om vila, värmekudde, bad eller dusch, TENS, mat och dryck, massage och avslappnande musik. Karolinska påpekar att det inte finns bevis för att man kan promenera igång förlossningen, och råder dig att äta lite och ofta under den lugnare fasen.

Appen Contraction Timer har en guidad värkandning: in genom näsan och sedan en lång utandning, om du vill med vibration. Timern, som också finns gratis online, håller reda på längden och mellanrummen åt dig. Du kan prova båda innan förlossningen börjar.

Räcker inte det kan förlossningen erbjuda medicinsk smärtlindring. På förlossningsavdelningen finns lustgas (1177), och healthdirect nämner också morfin och ryggbedövning (epidural).